Search
Esc
to search a new word
wayfarer
origin
Germanic
noun
1300s
A person who travels, especially on foot along roads or paths.
Synonyms
traveler
neutral
wanderer
neutral
peripatetic
formal
journeyman
neutral
Timeline
Explore
wayfarer
current
Modern English
wayfarer
1300s
Middle English
weg + farere
c. 900
Old English
*wegaz
c. 500 BC
Proto-Germanic
*wegh-
c. 3500 BC
Proto-Indo-European
A
−
A
A
+
Search
Browse
Saved